Från sinnes till vackert

När jag läst om performance-konstnären Teching Hsieh och hans årslånga olika konstverk blir jag helt fascinerad av hur man värderar tid.

Att spendera tid på det sättet som han har gjort kan först verka helt sinnes. Sen blir det bara vackert.

Han är enligt sig själv "klar" som konstnär. Han har gjort fem årslånga konstverk och ett 13 år långt.



1.

Att låsa in sig i en hemmagjord bur utan någonting alls. Ingenting. I ett år.
Helt själv.

2.

Att stämpla en klocka en gång i timmen och ta en bild av sig själv. Varje timma. VARJE timma. Ett helt år.

"To help illustrate the time process".

Varje timma.

3.

Vara utomhus ett helt år. Inte gå in i en enda byggnad. Ett helt år.

4.

Vara i hopbunden med en person man inte känner med hjälp av ett rep på några meter.
ETT HELT ÅR.

Efter det året skall deras relation tydligen inte ha varit den bästa. Inte helt svårt att förstå.

5.

Spendera ett helt år utan att titta på konst, prata om konst eller göra någonting som har med konst att göra.


Sedan gjorde han ett konstverk som skulle vara i 13 år. Det sista konstverket "redovisade" han inte något om förrän det var slut. "I kept myself alive" var hans kommentar.

Fatta kaxigt.

F-n vad roligt i fall många hade gått och väntat på ännu ett extremt konstverk. Efter 13 år, vad skulle han kunnat ha hittat på?

Då säger han bara, "I kept myself alive".

Respekt.